Igår den var kulturnatt i Norrköping. Jag skulle går dela ut lappar, sånt flajers, om att nu man kan igen läsa BLM. Men jag sket. Istället jag stannade hemma och munchade chips. Chips alla gånger, jag svär, är bättre mot vilket skitkultur som hälst.
Som min vän har sagt: “Kultur är en antidepressiv medecin för den som har aktier i den läkemdelsföretag som tillverkar prozac.”
Jag vet inte vad menar han, men jag tror han menar att man blir förschyld av kultur. Varför, jag vet inte.
Atchjo! Prozac!